Så har jag då via Guardian hittat ännu ett community. I artikeln How I became a Foursquare stalker beskrivs en ny site där man via sin telefon uppdaterar var man befinner sig - när som helst, var som helst. Artikelskribenten vill genom artikeln påvisa hur enkelt det är att genom några snabba klick på telefonen ta reda på en skrämmande andel information om en total främling. Genom att ha olika konton till andra sociala medier kopplade till sin feed (antar att det är så det funkar) som Twitter och Facebook framträder en bild av personen som man kanske inte ens hade haft en aning om, även om man varit "endast" IRL-vän med personen i fråga. (Vilken ironi).
Då jag (ännu) inte har någon av de telefoner som krävs för att vara delaktig i Foursquare har jag inte själv något konto och känner mig lite väl ovetandes om hur det hela går till rent praktiskt. Just därför slängde jag i vanlig ordning en bläng på Tuben för att se om jag kunde hitta något där och mycket riktigt (vem är förvånad? - Ingen. - Tänkte väl det;)
Enligt filmen är det för att delge vänner vart du befinner dig och att genom siten lätt kunna hitta dina vänner när du är ute på stan och tråkar runt helt själv. Det är ju tråkigt att vara själv på stan, det vet du väl? ;) Hur som helst, vad som inte framgår (som det däremot informeras om i artikeln, det är ju därifrån jag fått min info, så ta det med en nypa salt) är att de privata inställningarna på siten i fråga ännu inte är så värst avancerade och ibland inte riktigt fungerar som de ska. Alltså är det kanske inte bara dina vänner som kan ta del av den information som du sänder ut på vida världen webben utan även andra, för dig mindre önskvärda personer.
I artikeln tar alltså skribenten "tjuren vid hornen" och letar upp en Foursquareanvändare på en pub. Via Twitter får han henne senare att möta henne i baren. Efter att ha förklarat hur han hittade henne (hennes inställningar var för övrigt publika) undrar han om hon kommer att fortsätta med siten, vilket hon tänker. "It's just early adopters at the moment, but I can see it having excellent uses for business, particularly in my line of work. Recruitment is a form of stalking, I suppose. But I can now see the negative implications of Foursquare in the real world". Hon vill i och med sitt jobb som rekryterare ligga i framkant och ha kolla på den nya tekniken när det kommer till sociala siter. Däremot tycker hon att "Checking in at home is really stupid. But people can still give away clues via Twitter, as I've obviously been doing. I suppose the benefit of checking in is to create a relationship, or say to people that you've gone somewhere interesting. It's all part of social competitiveness, I suppose. It has become a habit for so many of us."
Det verkar som om man med sitt medlemskap på Foursquare kan tjäna poäng eller liknande genom att delge andra om vart man befinner sig och vad man gör. Så det verkliga livet blir lite av ett spel, menar skribenten. För att återigen citera texten:
"Foursquare is now being widely touted as the app which will, after years of anticipation and prediction, mark the beginning of "life as a game" computing. Whatever you do, wherever you go, you will be scoring points, earning "medals", and be in, at the very least, social competition with other users around you. What the ultimate prize is, no one is yet quite sure, but some companies have been quick to realise the potential of this technology /.../"
Lite tur för mig att jag inte har någon modern "fån" ännu, för hade jag en hade jag nog, utan direkt eftertanke definitivt signat upp. Nu kan jag dock ge mig själv den tiden och fundera på vad jag får ut av detta. Vad säger du? Är Foursquare något för dig?
Hamnade av en slump på Tuben och filmen The Only Thing I Know. Inte vet jag vad jag Googlade på - för jag googlar mest hela dagarna där jag sitter som en hösäck i min soffa. (Jag ska ut och cykla idag - har precis flyttat till Sthlm och ska undersöka omgivningarna. Försöker bara peka på att jag inte är helt förslappad;) MEN, i alla fall - på tal om den The Net-generation/ Y-generation... tycker jag denna passar in i sammanhanget och är intressant. När du sett den missa in heller att slänga en bläng på detta blogginlägg som kommenterar filmen. Kommentarerna på tuben är iof också intressanta att läsa :)
För övrigt så läste jag artikeln Orädda Robynpå DN häromdagen där de i texten refererade till en kommentar på YouTube. Är inte det lite häftigt - den lilla människan hamnar i ett större sammanhang och får tycka till (utan att det var meningen) i en stor dagstidning. Sådant hade ju varit omöjligt förut. Förr i tiden:
- Ska vi gå ut på stan och se vad fröken vanlig-Svensson har att säga om Robyns insatser på nya plattan?
Näe, skulle nog inte vara så troligt att det hade hänt. Numera kan det alltså se ut såhär:
När det färdiga resultatet läggs ut på Youtube skriver signaturen ”skrabban60” i kommentatorfältet: ”Jag blir hög på hennes sound. Ingen kan förmedla smärta i en röst så bra som hon.”
Till sist. En ny site som jag upptäckte idag när jag Gogglade och YouTubade (härligt att verba, eller hur ;) Yobi.tvskapar nya webb-kändisar genom diverse kreativa tävlingar. Checka in! :)