Living in the Era of Facebook

I found this on abc's homepage, enjoy! OR actually - I found it on Facebook ;)

Foursquare - wherever you are...

Så har jag då via Guardian hittat ännu ett community. I artikeln How I became a Foursquare stalker beskrivs en ny site där man via sin telefon uppdaterar var man befinner sig - när som helst, var som helst. Artikelskribenten vill genom artikeln påvisa hur enkelt det är att genom några snabba klick på telefonen ta reda på en skrämmande andel information om en total främling. Genom att ha olika konton till andra sociala medier kopplade till sin feed (antar att det är så det funkar) som Twitter och Facebook framträder en bild av personen som man kanske inte ens hade haft en aning om, även om man varit "endast" IRL-vän med personen i fråga. (Vilken ironi).

Då jag (ännu) inte har någon av de telefoner som krävs för att vara delaktig i Foursquare har jag inte själv något konto och känner mig lite väl ovetandes om hur det hela går till rent praktiskt. Just därför slängde jag i vanlig ordning en bläng på Tuben för att se om jag kunde hitta något där och mycket riktigt (vem är förvånad? - Ingen. - Tänkte väl det;)

Enligt filmen är det för att delge vänner vart du befinner dig och att genom siten lätt kunna hitta dina vänner när du är ute på stan och tråkar runt helt själv. Det är ju tråkigt att vara själv på stan, det vet du väl? ;) Hur som helst, vad som inte framgår (som det däremot informeras om i artikeln, det är ju därifrån jag fått min info, så ta det med en nypa salt) är att de privata inställningarna på siten i fråga ännu inte är så värst avancerade och ibland inte riktigt fungerar som de ska. Alltså är det kanske inte bara dina vänner som kan ta del av den information som du sänder ut på vida världen webben utan även andra, för dig mindre önskvärda personer.

I artikeln tar alltså skribenten "tjuren vid hornen" och letar upp en Foursquareanvändare på en pub. Via Twitter får han henne senare att möta henne i baren. Efter att ha förklarat hur han hittade henne (hennes inställningar var för övrigt publika) undrar han om hon kommer att fortsätta med siten, vilket hon tänker. "It's just early adopters at the moment, but I can see it having excellent uses for business, particularly in my line of work. Recruitment is a form of stalking, I suppose. But I can now see the negative implications of Foursquare in the real world". Hon vill i och med sitt jobb som rekryterare ligga i framkant och ha kolla på den nya tekniken när det kommer till sociala siter. Däremot tycker hon att "Checking in at home is really stupid. But people can still give away clues via Twitter, as I've obviously been doing. I suppose the benefit of checking in is to create a relationship, or say to people that you've gone somewhere interesting. It's all part of social competitiveness, I suppose. It has become a habit for so many of us."

Det verkar som om man med sitt medlemskap på Foursquare kan tjäna poäng eller liknande genom att delge andra om vart man befinner sig och vad man gör. Så det verkliga livet blir lite av ett spel, menar skribenten. För att återigen citera texten:
"Foursquare is now being widely touted as the app which will, after years of anticipation and prediction, mark the beginning of "life as a game" computing. Whatever you do, wherever you go, you will be scoring points, earning "medals", and be in, at the very least, social competition with other users around you. What the ultimate prize is, no one is yet quite sure, but some companies have been quick to realise the potential of this technology /.../"

Lite tur för mig att jag inte har någon modern "fån" ännu, för hade jag en hade jag nog, utan direkt eftertanke definitivt signat upp. Nu kan jag dock ge mig själv den tiden och fundera på vad jag får ut av detta. Vad säger du? Är Foursquare något för dig?

Andra siter som togs upp i artikeln som jag vill kika på:
Wired.com
Gowalla.com
Google Latitude
PleaseRobMe.com

Gaming our lives away?

Hamnade av en slump på Tuben och filmen The Only Thing I Know. Inte vet jag vad jag Googlade på - för jag googlar mest hela dagarna där jag sitter som en hösäck i min soffa. (Jag ska ut och cykla idag - har precis flyttat till Sthlm och ska undersöka omgivningarna. Försöker bara peka på att jag inte är helt förslappad;) MEN, i alla fall - på tal om den The Net-generation/ Y-generation... tycker jag denna passar in i sammanhanget och är intressant. När du sett den missa in heller att slänga en bläng på detta blogginlägg som kommenterar filmen. Kommentarerna på tuben är iof också intressanta att läsa :)
 

För övrigt så läste jag artikeln Orädda Robyn på DN häromdagen där de i texten refererade till en kommentar på YouTube. Är inte det lite häftigt - den lilla människan hamnar i ett större sammanhang och får tycka till (utan att det var meningen) i en stor dagstidning. Sådant hade ju varit omöjligt förut. Förr i tiden:
- Ska vi gå ut på stan och se vad fröken vanlig-Svensson har att säga om Robyns insatser på nya plattan?
Näe, skulle nog inte vara så troligt att det hade hänt. Numera kan det alltså se ut såhär:

När det färdiga resultatet läggs ut på Youtube skriver signaturen ”skrabban60” i kommentatorfältet: ”Jag blir hög på hennes sound. Ingen kan förmedla smärta i en röst så bra som hon.”

Till sist. En ny site som jag upptäckte idag när jag Gogglade och YouTubade (härligt att verba, eller hur ;) Yobi.tv skapar nya webb-kändisar genom diverse kreativa tävlingar. Checka in! :)

Du har väl inte missat...

YouTube's top 10? Här finns en länk till: Top 10 YouTube videos of all time ifall du känner att du inte har koll, bäst att uppdatera sig ;)

Lite sent för ändringar...

... tycker ni det ser lite lurigt ut här inne? Bra, för det tycker jag med. Det som är lite trist är att timmen är så sen, så jag orkar och hinner inte fixa till det just nu. Det jag stör mig mest på är att länkarna från YouTube inte syns helt och hållet. Jag får ta mig en kik en annan dag.

Jag som bara ville fixa lite med Shabby Blogs...

Typiskt :(

Some Grey Bloke

About a Lost Internet Connection



I've got a new favourite on Youtube :)

Pop(p)a loss framför webbkameran :)

När självmedetenheten har lagt sig... (åtminstone avtagit en smula) ;)

Donkeyboy spelade på Skavlan i kvällens program, men norrmännen framförde Ambitions då.

Första besöket på pusha.se

och den här videon är resultatet av vad jag valde att titta på - crazy kul! :)

Jag har delat med mig till hela världen...

...nu finns jag på Tuben. Lite halvfegt sådär ;) Det var lite otippat att texten skulle vara spegelvänd, men det fixade sig ju :) Har precis gjort min första redigering på Wikipedia! Två redigeringar faktiskt, fast i samma artikel. Har efter flera (hur många som helst) försök inte lyckats regga mig på Yahoo, för att skaffa ett Flickrkonto. Det är mer än störigt. Aja, snart ska det lösa sig. Hur får jag tag på era (kurskompisar) bidrag på YouTube och Wikipedia?

Uppdatering, 4 februari 2010: Om Wiki.

Jag tror att jag skulle kunna använda mig av en wiki i min undervisning. Då eleverna arbetar i grupper till exempel, kan de ha ansvar för olika delar av informationen och skriva in det under olika kapitel på sin wiki. Då ser de hur allas arbete växer sig till något stort, en helhet, samtidigt som de lär sig hur andra länkar, hänvisar till källor osv. Trordet kan vara nyttigt. Att de samtidigt kan se andras arbete växa fram är ju bra, så att de ser att även andra får kämpa fram text, lite i taget. Att få respons på sin text under arbetets gång ser jag som en fördel också, då jag hoppas de läser varandras och kommer med kritik. Jag tror slutresultatet blir bättre av det.

Det finns alltså, som jag redan nämnt användningsområden för wikis. Det enda jag anser att vi behöver är datorer (ja, eller om de har telefoner att skicka in sina arbeten med), men helt krasst: datorer. 

Nackdelen som ju samtidigt är den stora fördelen är ju att det är en "levande" källa som ändras och kan se olika ut från gång till gång. Det är fantastiskt att vem som helst kan gå in och ändra; förbättra men faktiskt också förstöra. Ser jag till Wikipedia tycker jag att det är en bra sida att skaffa sig ett hum om ett ämne/person eller vad det nu är man vill veta mer om. Wikipedia har ju sedan en massa länkar som man kan följa, till kanske mer trovärdiga källor. 

Precis som de sa på filmen om wikipedia, är det ju också många nya saker som det finns massor med information om på Wikipedia som exempelvis NE inte har mycket alls eller ingen information alls om. Det finns ju faktiskt experter på allt möjligt där ute i världen, som är hur duktiga som helst inom sitt speciella område som tack vare Wiki kan dela med sig av det till oss :)

Hur gör ni? Låter ni eleverna använda Wikipedia som källa när de skriver uppsatser, rapporter och liknande? (Jag känner mig kluven).

Om iPad & stjärnorna på Youtube

Ok, det är dags igen. Nu har ju iPaden visats för publiken och folk har börjat tycka om tänka om den. Hittade denna på "Internet Killed Television" på tuben. De är ganska underhållande och jag prenumererar på deras inslag. Har filmat min eget lilla bidrag till tuben med, lägger upp det strax. *Scary*.

Förresten känns det som ett blodkärl håller på att gå sönder i höger öga - gör riktigt ont. AJ.

Imorgon är det dags – jag ska lägga upp mitt första klipp på YouTube (Scary) :S.

Vad jag tycker om YouTube? I love YouTube! :)

Jag har använt YouTube massvis i klassrummet, visat Shakespeare, Austen, Simpsonsversioner av litteratur. Det finns alltid något på YouTube som man kan krydda sin lektion med – wonderful. Jag lägger  in en länk här, till min bokblogg, där jag lagt till en del klipp från YouTube som jag brukar använda i engelska B då vi lär oss om Edgar Allan Poe och andra som inspirerats av den gamle skräckräven.

Som julavslutning på skolan förra året gjorde vi om gamla sagor och körde dem i ny tappning. Jag skulle spela ”spegeln, spegeln på väggen där” i Snövit. Men istället för en spegel skulle jag, som använt YouTube så mycket och nästan riskerade att bli kallad YouTube-läraren eller Miss YouTube, spela just YouTube. Jag höll på att fixa i ordning en ram som jag kunde ha kring skallen med loggan på. I sista stund, kvällen innan julavslutning och Miss YouTube-premiär fick jag kräksjukan. Typisch. Hade varit hur lajbans som helst att få ta sig an den rollen: en allseende, allvetande, aldrig sinande webb community.

Hur ska jag mer kunna använda mig av Youtube i framtiden i yrket? Walter Lewin (som för övrigt gav mig ett gapskratt då han cyklade med brandsläckaren) var en riktigt skön typ. Att arbeta som han och lägga ut lektioner skulle kunna vara ett sätt, låta eleverna producera och lägga ut ett annat. Det är bara att våga prova. Ja, om det är något jag lärt mig efter alla härliga YouTube-klipp så är det att endast fantasin sätter gränserna. 

Min kanal

Två favoriter:

&

Självmedvetenheten på YouTube

Det är skrämmande att lägga ut text i en blogg - mest i början, nu börjar jag bli van. (Jag bestämmer ju själv vad jag vill dela med mig av, men ibland känner man sig ju mer eller mindre vågad, även om andra kanske inte tycker att man är det. Eller tycker de det?)

Jag undrar hur folk uppfattar (dömer) mig utifrån det jag skriver. Utifrån hur jag uttrycker mig i skrift. Ofta tycker jag det är svårt att verkligen skriva det man vill få fram, det är svårt att uttrycka sig. Det som är skrämmande är också att det kan räcka med att läsa sitt egna inlägg en dag efteråt (eller ännu tidigare) för att tycka att man lät som stans mupp. Möjligtvis för att jag har en annan sinnesstämning då jag läser texten än jag hade då jag skrev den, eller så beror det på något helt annat. Vad jag ska komma till är att det för mig känns än mer läskigt att dela med sig av sig själv till andra via en videoblogg. (Kanske kommer detta hända inom en snar framtid). Skulle jag lägga ut en sådan, känns det som jag inte skulle vara det minsta anonym längre :S Lustigt... vad är det som gör att jag tycker det är så stor skillnad mellan att dela med mig av text och bild - till att dela med mig av rörliga bilder och min röst?

Att stöta på sig själv på webben i framtiden kanske känns skrämmande. Då kommer jag vara någon annan. Det är en annan (äldre, mer vis *förhoppningvis*) Lisa som ser sig själv, för vem vet hur många år sedan på webben. Tänk dig att se dig själv år 2055 (då är jag 75 år). Om min videoblogg finns kvar på cyberspace när jag är 75, vilken grej det skulle vara! (För mig). Vad skulle det väcka för känslor: ångest, glädje, skam - man kan ju fundera på det. Undrar hur jag tänker om mig själv då. Tänker jag tillbaka på 2010 års drömmar och förhoppningar som jag hade. Jag hoppas jag ser tillbaka på mitt 30-åriga jag och är nöjd och tillfreds med den väg och de val jag tagit i livet. Jag hoppas att jag fortfarande är nyfiken och vill uppleva och lära mig saker och jag hoppas att jag har möjlighet att göra detta. (Jag hoppas att jag inte hunnit trilla av pinn och faktiskt finns i världen då jag är 75).

Det är intressant att tänka på hur man upplever sig själv och hur andra ser en. Om man tittar på kommentarer på YouTube och på bloggar så är många snabba med att dela med sig av elaka kommentarer. "Du är ful och helt dum i huvudet" exempelvis. (Sedan finns det såklart massor och åter massor av snälla och stöttande kommentarer från människor med). Men om man tänker på hur människor är och vill vara, försöker de visa det i sina videobloggar? När man själv ser sig själv i efterhand kanske man kan känna: "det där är inte jag nu". Tror människor som ser den filmen att det där är jag nu? Om jag inte tycker att jag är den människan på filmen nu, är nog inte den andra människan som jag tittar på, på YouTube det heller. Alla ändras vi och omformas. Jag tror det är viktigt att tänka på. Vi är så snabba på att döma andra (och oss själva med kanske). Vad tycker/tror du?

Michael Wesch - The Machines is (Changing) Us.

Länk till tuben

Ständigt denna vessla

Bild: kreafonbloggen.se

... säger Ture Sventon. Nu är det väl någon som tycker att ständigt denna Lisa som dyker upp med en tredje blogg. Jovisst vet ni, nu är det dags för ännu ett nytt grepp. Jag har börjat på en kurs som heter "Digital kompetens och lärande - IKT och pedagogik för det 21:a århundradet". I kursen ingår det att blogga. Eftersom jag haft funderingar på att starta en blogg om IKT, där jag för mig själv och andra intresserade kan lägga upp bra länkar till roliga och nyttiga program och annat intressant att använda sig av i klassrummet, låg det rätt i tiden att börja nu i och med kursstarten.

För er som undrar är jag utbildad gymnasielärare i engelska och historia och har ett års erfarenhet av läraryrket. Jag har arbetat på ett IT-gymnasium där det inte fanns så värst många böcker och alla elever hade istället var sin egen dator i skolan. Vi hade inte tillgång till några IWB's (Interactive Whiteboard) på skolan utan istället användes en kanon och högtalare kopplad till en dator då jag skulle undervisa med ljud och bild för klasserna. Det blev mycket Powerpoint, om jag ska vara ärlig - kanske lite väl mycket. Så eleverna blev förvånade ibland, helst i historiakursen, då det inte dök upp en Powerpoint som startade igång lektionen. Även en hel del Youtubeklipp fick eleverna stå ut med, helst i engelskan där en del av undervisningen går ut på att läsa om klassiker som Shakespeare, Austen och Poe. Det finns hur mycket material som helst på Yotube som passar, musiksatta dikter, trailers till filmatiseringar av böcker och tecknade serier och massa annat (som ni säkert redan har koll på) - det är bara att frossa :)

Hur som haver, det var det jag använde mig av. I efterhand har jag genom en kollega på jobbet fått en massa andra bra tips på siter och program som man kan använda sig av. Med hjälp av dem och min duktiga kollega samt den här kursen hoppas jag att mina framtida elever kommer få en mer varierad undervisning som också håller god kvalité. Att förbättra mitt kunnande både tekniskt och pedagogiskt är mitt främsta syfte med att gå kursen, samtidigt som jag tycker att det är väldigt roligt med ny teknik - bara det inte är allt för svårt att förstå sig på, då kan jag tröttna. Låter jag som en digital native? Kanske! Haha, vad jag vet räknas digital natives eller The Net Generation eller Gen Y till personer födda mellan 1980-1994. Jag dök ju upp ett år för tidigt, 1979 - men det kanske gäller mig med i någon mån. Beteendet att alltid vara uppkopplad och att slita tangentbord dagarna i ända stämmer i alla fall väldigt bra på mig ;)

Nu blev det visst ganska mycket skrivet, jag som bara skulle presentera mig lite kort och koncist. Ha det gott!